Betygskartan
Meny

Gymnasieval — så fungerar antagningen

Gymnasievalet är ett av de viktigaste vägvalen i ett ungt liv. Vad du väljer påverkar inte bara de tre åren på gymnasiet utan också vilka högskoleutbildningar och yrken som finns tillgängliga framöver. Den här guiden förklarar hur antagningen fungerar, hur poängen räknas och vad du bör tänka på.

Betygspoäng och meritpoäng — så räknas det

Vid gymnasieantagningen konkurrerar eleverna med sina betygspoäng, som beräknas på samma sätt som grundskolans meritvärde: summan av de 16 bästa betygen från åk 9 omvandlade till poäng (A=20, B=17,5, C=15, D=12,5, E=10, F=0). Maxpoängen är 320.

Till betygspoängen kan elever lägga till meritpoäng för extra studier:

En elev med betygspoängen 260 och meritpoäng konkurrerar alltså med totalt 262,5 poäng. Det kan vara avgörande för ett populärt program med hård konkurrens.

Läs mer om hur grundskolans meritvärde beräknas i vår guide Vad är meritvärde?.

Rikssnittet för gymnasiebehörighet är cirka 76 procent

Ungefär 76 procent av alla elever som lämnar åk 9 är behöriga till något nationellt gymnasieprogram. Det innebär att nästan var fjärde elev saknar fullständig behörighet och behöver gå introduktionsprogrammet på gymnasiet för att komplettera sina betyg.

Du kan se vilka skolor som har högst andel elever med gymnasiebehörighet på vår topplista för gymnasiebehörighet.

Nationella program och individuellt val

Det finns 18 nationella program på gymnasiet, uppdelade i yrkesprogram och högskoleförberedande program. De högskoleförberedande programmen — som naturvetenskap, samhällsvetenskap och ekonomi — ger generell högskolebehörighet. Yrkesprogrammen leder i första hand till ett yrke men kan kompletteras för att ge högskolebehörighet.

Alla program har ett individuellt val om 200 poäng. Det ger möjlighet att fördjupa sig i ett ämne som intresserar eleven, välja estetisk kurs eller läsa ett extra språk. Det individuella valet påverkar inte gymnasiebehörigheten men kan ge meritvärde inför högskoleantagningen.

Spetsutbildningar och teknikprogram

Utöver de vanliga nationella programmen finns spetsutbildningar i ett tjugotal ämnen — allt från matematik och naturvetenskap till historia och musik. Spetsutbildningar kräver ett urvalsprov eller antagningsprov och har ofta en nationell antagning, vilket innebär att du kan söka utanför din hemkommun.

Teknikprogrammet är ett av de mest populära höskoleförberedande programmen och ger högskolebehörighet med inriktning mot teknik och naturvetenskap. Många tekniska högskoleutbildningar ser det som ett naturligt försteg.

Ansökningsperiod och antagningsbesked

Gymnasieantagningen sköts regionalt och datum varierar lite, men generellt gäller:

Det lönar sig att söka med realistiska alternativ. Söker du enbart populära program utan att ha tillräckliga betygspoäng riskerar du att stå utan plats och hamna i reservantagningen sent på sommaren.

Vanliga frågor om gymnasieval

Hur många poäng behöver man för att komma in på gymnasiet?

Det beror på programmet och skolan. För yrkesprogrammen krävs gymnasiebehörighet, vilket innebär godkänt i svenska, engelska och matematik samt ytterligare fem ämnen. Estetiska och studieförberedande program kräver behörighet i fler ämnen. Poänggränsen sätts av konkurrensen — populära program kan kräva 250–300 poäng.

Vad är meritpoäng och hur fungerar de vid gymnasieantagningen?

Meritpoäng är ett tillägg till betygspoängen för elever som läst moderna språk på nivå 2 eller 3, eller matematik på kurs C eller D i grundskolan. Varje sådan kurs ger 2,5 extra poäng, men totalt kan man få max 2,5 meritpoäng. Dessa adderas till betygspoängen vid gymnasieantagningen.

När lämnar man in sin gymnasieansökan?

Ansökningsperioden varierar lite mellan regioner men är vanligtvis i februari för elever som ska börja gymnasiet i höst. Antagningsbeskedet kommer normalt i slutet av juni. Kontakta ditt läns gymnasieantagning för exakta datum, då det kan skilja sig åt.